Kan man göra slut med sin pappa?

Usch!

Nu har jag precis varit och lämnat min älskade lillasyster.  Hon är så underbar och imorgon är en stor dag för henne! Hon ska äntligen få börja med sin medicin, mot adhd. Hon/ vi har kämpat i ett halvår nu. Det är som folk säger, man får inte vara för sjuk för att få hjälp. Hon har flera gånger hamnat mellan stolarna. En gång slutade psykologen eller blev sjukskriven, minns inte vad, men hon fanns inte på plats och då var det ingen som tog sig an Sofie. Hon fick vänta tills psykologen var tillbaka. Det funkar konstigt tycker jag.

Idag har jag, som jag skrev i förmiddags, stillat mitt dåliga samvete. Pappa bor ca 2 mil ifrån mig och han har ju sin sjukdom kvar såklart, och därmed har han ingen annan. Han sitter i sin lägenhet och är allmänt bitter och hans kropp förtvinar sakta.  

Eftersom att han inte  har det minsta insikt har det ju alltid varit alla andras fel att saker omkring honom, slutar  fungera. Allt från relationer till jobb eller allt egentligen. Han har supit bort allt och alla. Förutom mig då, den duktiga och hjälpsamma dottern. Dottern som inte riktigt vet vad hon vill eller vilken relation hon villl ha till sin pappa, om än någon alls. 

När Sofies liv gick i tusen bitar var vi tvungna att dela på Sofies hund och Sofie, då Sofie var tvungen att sättas på ett skyddat boende. Den enda lösningen vi då hade var att lämna Diva hos pappa. Det var det bästa för hunden, då pappa faktiskt är mer en hundmänniska än barnmänniska. Så hunden har det bra, men nu använder pappa det för att jag ska komma hem till honom.

Han ringde och smsade i fredags. Utan att titta på det visste jag precis vad han ville. Mycket riktigt. Han ville ha hundmat, det köper jag, då hans kropp inte klarar av att bära hem tolv kilo hundmat, dessutom, behövde han mat. Det är så konstigt med hans bank. Han försöker, på riktigt, få mig att tro att -"nu har banken dragit ränta på mina pengar igen"! Han har helt enkelt inga pengar, men det är bankens fel. Som sagt; det är alltid någon annans fel! Precis som det alltid varit.

Nu har jag i alla fall handlat mat till honom och mat till Diva. När jag åker därifrån , brukar jag känna en lättnad! Förmodligen dåligt samvete! Min kurator tycker jag ska fundera ut vilken sorts relation jag vill ha till honom, eftersom att han fortfarande spökar i mitt huvud på ett negativt sätt. Ska fundera ut något. 

Ha en skön kväll alla finisar!

Puss och kram!