Vår Immeln-vecka!

Swosch!

Så var den veckan borta.

Den som barnen lever på hela året.

Den veckan som de pratar och längtar till.

Immeln-veckan.

Då när 10-ish familjer packar bilarna till bristningsgräns.

Mat, flytvästar, badkläder,

men det som där finns mest av är förväntningar.

Vi, vuxna, brukar skoja och säga att den billigaste semestern är den som barnen gillar mest.

För så är det.

Nästan.

Att den är billigast, alltså.

För att om det är den bästa råder det inga som helst tvivel om.

Det är alla barn överens om.

I bilen hem, tyckte Isse att hopptornet var bäst i år.

Hopptornet på den lilla campingen, 

som ligger granne med vår koloni-stuga.

Den campingen som vi,

med alla våra hundra ungar,

drönar in på och vill ha lunch samtidigt.

Pommes, toast och allt däremellan.

Även detta året viskade kvinnan bakom disken lite matt

att; ni får gärna ringa innan, eftersom att ni är så många.

Men även detta året glömde vi det givetvis.

För vi har stängt av förbereda-genen.

Den stängde vi av när vi planerade måltiderna innan vi reste dit.

Vi har semester-mood på!

Det enda vi behöver förbereda är att lägga fram kycklingen i tid till grillen på kvällen.

Det är inte så svårt att komma in i semester-mood kan jag säga.

Även om Ipadsen är med används de bara ibland.

Det händer till och med att paddorna blir bortvalda.

Fisk verkar vara en bristvara runt vår lilla udde.

Då och då tjuter något barn till när de äntligen fått upp en liten sprattlande abborre,

som tyvärr åker tillbaka i vattnet för att växa till sig.

Trots detta står barnen där hur länge som helst.

Förstår inte det.

Bortsett från de slemmiga fiskarna,

kan man ju inte annat än att få ett lugn i den miljön.

Till resan hör också bus och skratt.

Men också gråt och "tannagnissel",

när man inte riktigt kommer överens.

Måste dock säga att barnen sköter sig väldigt bra,

det är sällan några problem alls.

Olyckan denna gången måste ju vara den Go-Pro-kameran som ligger på botten vid hopptornet.

Innan den hamnade där slog den även till två tänder,

som fördes till tandläkaren,

men utan allvarligare skador, som tur är.

Annars var jag och två vänner på Sjöbo marknad.

En mycket speciell upplevelse,

kan jag säga.

Men den sagan får jag berätta en annan gång.

Jag avslutar med en "balsam-för-själen"-bild!

Sat nam!