Besökstoppen

fredag 27 mars 2015

Blommor och blad!

Övningen fortsätter!!
 Nu har jag bara blommor och blad på huvudet!



En liten fika och blommor.

Det är ju så svårt!

Men men, jag tänker inte ge mig.





Jag vill bli  proffs på en gång liksom. 
Det blir så tufft när jag inte kan med en gång.
Känner mig liten och dålig direkt.

Skönt att det är fredag. Inte för att det spelar någon större roll för mig, men jag vet hur fredagskänslan  är när jag är igång och jobbar. 

Jag fick ett sms av pappa i morse och kan än en gång känna tacksamhet över att slippa fredags ångesten. Ångest över att inte veta vad som ska hända, inte veta om vi ska äta eller hur kvällen ska sluta. 
I kväll ordnar Emils klass disko på skolan, vilket innebär att Emil ska stå på diskot och Isac ska gå på disko. 
Det hade ju varit helt uteslutet i min familj. Åtminstone med pappa. Jag skämdes över honom och ville inte ha med honom någonstans. 
Nu gör vi det till en familjegrej.
Det är lustigt det där med familjegrejer. Jag har sedan jag fick barn varit väldigt noga med familjegrejer. Sådant som jag aldrig haft. En familj som sitter tillsammans och äter, vi hjälps åt med läxor och vi gör saker tillsammans. Skapar en vi-känsla.

Jag kan tänka tillbaka att jag ofta kände mig väldigt ensam under min uppväxt. Mamma som var ensamstående med mig och min syster, jobbade länge. Minns att vi var hemma själva till kl.19 på kvällen, när vi var ganska små. Mamma gjorde så gott hon kunde och vi har aldrig saknat något när vi varit hos henne. 
Men vi har varit mycket ensamma, både jag och min syster. Tyvärr var vi sällan ensamma tillsammans. Jag valde att vara ensam själv, därför fick hon också vara det.

För mig har det därför varit viktigt att mina barn aldrig ska känna sig ensamma. Den tomheten kan fortfarande göra ont i mig, när jag tänker på den. Det har också medfött en mörk-rädsla för mig. Jag har blivit mycket bättre, men innan var min rädsla för mörker obeskrivlig. Jag har aldrig vetat vad jag varit rädd för, har aldrig kunnat sätta fingret på det. Har varit rädd för de mesta egentligen.

Jag har verkligen blivit mycket bättre på att hantera mina rädslor. Är inte rädd så ofta mer, och när jag blir det kan jag stanna upp, ta upp det till ytan och framförallt acceptera hur läget är och sedan tänka att det blir bättre. Magiskt nog funkar det ofta. 

Ta det lugnt
Viktigaste först
Acceptera 

 Måste ha det med mig nästa vecka när jag börjar jobba.
Måste!
Det finns inget att välja på!

Nu ska jag ordna lite lunch till mig.
Skriver mer senare.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar