Dessa underbara människor!
Snacka om att vara privilegierad med fina och engagerade människor runt mig.
Dessutom är det en gåta hur de kunnat lura mig,
tänker mig vara en svårlurad tant med ett sinne för detaljer.
Det som jag nu i efterhand kan undra hur jag inte reagerade på var:
Tom och jag skulle åka iväg och mysa på hotell.
Inget konstigt så långt.
Han ber mig packa träningskläder,
hmmm,
han har diskbråck och kan visserligen gå nu men träna,
kanske inte.
När jag packade och frågade honom om han skulle ha skjorta.
-Nä, jag tar piké!
Eller hur,
sedan när använder Tom piké när vi är ute tillsammans.
Dessutom "glömde" han packa hundmat, Emils medicin och tandborstar.
Hade det varit så att vi skulle åkt på riktigt hade han redan packat de grejerna för länge sedan.
Kaffepaus och helt ovetande om att det står ett gäng tjejer och väntar på mig.
Min älskade syster var vid detta tillfälle så nervös att hon stressade upp alla andra,
hon fick därmed pratförbud. Då viskade hon för sig själv; -Nu kommer dom snart!!!
Jag älskar henne så!
När vi sedan kommer upp mot Torekov och vi ska leta efter den här lilla, lilla vägen vet jag att jag tänkte, vad fint av honom att vilja bo såhär ute på landet.
Jag älskar ju det.
Vacker natur!
Men det kändes otippat att han skulle välja det.
När vi då svänger ner på en liten väg,
ser jag människor stå uppradade över vägen.
De hade masker på sig,
såg inte vad för masker.
Jag fick hjärtat i halsgropen, började gråta av rädsla och visste inte vad jag skulle göra.
Tom förstod inte att jag blev livrädd, utan trodde att jag fattade, så han var tyst och sa inget.
Herregud!
Konstigt att jag blev livrädd, eller? 
Tur att de fick en kram och inte en smäll, tänker jag.
Jag var så chockad så jag fick inte ens med mig min handväska av.
Alltså ingen telefon eller något.
När chocken lagts sig infann sig en härlig känsla.
Helt fantastiskt att de fina tjejerna gjort allt detta för mig.
Det är en märklig och omvälvande känsla.
Trodde inte att jag skulle känna så mycket kärlek som jag gjorde.
Allt var planerat in i minsta detalj och jag blev behandlad som en prinsessa.
Jag fick verkligen njuta.
När jag skulle byta om till träningskläder och var omgiven av kossor och hästar,
fick jag upp tanken om det var rida jag skulle göra.
Jag är sedan barnsben livrädd för hästar, ni vet den klassiska- bli avkastat utan att tvingas upp på ryggen igen.
Som tur var, var det tennis som stod på schemat.
Det har jag aldrig provat förr,
tyckte det var så kul så jag bestämde mig för att jag ska börja spela lite tennis faktiskt.
Jag tänker att jag kanske inte ska ha den här outfiten då,
men jag kände mig väldigt snygg och plingade fint!
Mat, tipsrunda, lekar avlöstes av skratt, kramar, pussar och massor av kärlek.
Måste tjata lite igen om hur fantastiska vänner och familj jag har.
Fick massage och ett härligt bubbelbad.
Njutet av att se en stor kossa utanför fönstret när jag ligger och badar är så magiskt och få förunnat.
Lyxen att slippa tänka på mat och fixa, är så underbar.
Jag har säkert glömt hälften,
men det är inte konstigt efter en fullspäckad helg.
Tusen tack igen för en underbar helg!
Jag är er evigt tacksam och älskar er allihop!
Puss på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar